Janne Tauer - Beckenbauer!

Tja tja bloggen!

Idag blir det extra mycket läsning för våra trogna läsare med hela två inlägg. Då det har klagats från vissa håll på Hamngatan 29 om att det är för lite bilder på öldrickande (inga namn nämnda men han lär ha säsongsplåt Råsundas östra läktare) så kan vi meddela att gårdagen avrundades med en mindre barrunda i metropolen Te Anau. Tre ställen hann vi med och den sista baren hette The moose, så vi kände oss som hemma i Svedala.

Pigga och alerta resenärer som vi är vaknade vi som så många gånger förr runt 8.30 och det var dags att turas om att ta den efterlängtade morgonduschen. I vissa städer här i Nya Zeeland råder det vattenbrist under vissa perioder och i dagens kranar var det inget vidare tryck. Snabbt i med morgonens frukost då vi hade ett stycke tysk liftare att plocka upp i Bobo Explorer II nere vid stadens bensinmack. Då vi sen tidigare har en halvnorsk i bilen i form av Stefan så saknades bara Bellman.

Bilfärden gick mot Queenstown som vi var i för några dagar sen. Under resan var det blandade samtalsämnen som avlöste varandra i bilen med tysken. Bl.a. kom en av allsvenskans bästa backar genom tiderna Jan Tauer upp som ett, förslag på vidare resrutter var ett annat.

Väl i Queenstown efter att vi fått i oss en bit mat och hade installerat oss på Scenic hotell beslöt vi oss för att göra en liten utflykt till Glenorchy. En mindre by cirka 43 km från Queensland. Likt många andra delar av NZ finns det en och en annan scen från Sagan om ringen som är inspelad här. Hur många Glenn det finns i denna by förtäljer dessvärre inte internet.

Duktig förare som har gjort en fin parkering vid vägen

Lake Wakatipu

Varför man ska ha solglasögon PÅ när solen skiner och inte på mössan!!

Vid en lookout point på väg mot Glenorchy

Efter ännu en kurvig och backig biltur var vi framme i Glenorchy där vi tog en promenad med sikte på en närliggande lagun i det fina vädret. Vi fick bland annat syn på en svart svan i vattnet vilket vi även såg när vi var i Roturoa för ett par veckor sen.

The black swan

Fotografen envisades med att säga "Ett steg bakåt, ett till, ett till" Nära att vi trillade i lagunen


Del av en golfplan

Efter ett tag tilltog vinden och det blev stundtals kallt. Malin lånade då gladeligen ut sin sjal till Stefan som tacksamt tog emot den. Klädsamt eller icke, ja det får ni läsare bedöma men den värmde faktiskt.

Just nu har vi inlett vår sedvanliga AV som ni förhoppningsvis har lärt er vad det är vid det här laget. Det är även resans sista AV, i alla fall för Jonte och och Stefan som om exakt en vecka är hemma i Stockholm igen för årets första AW!

Vi vill avsluta detta inlägg med att önska alla en trevlig arbetsdag och en trevlig helg. Som en bonus skickar vi även över ett litet hjärta till er därhemma i mörkret och som en bonus i bonusen även en dagens outfit med den omtalade sjalen.

Nu gör vi som bagaren, degar klart, kavlar upp ärmarna för nu är det andra bullar som gäller. På en AV kan man inte ligga och jäsa. Men vi ska inte dricka för mycket för det blir lätt att man blir bakfull. :)

Bilder från gårdagen

Inte så tur med vädret men fint ändå

Pälssälar

Lite lite blå himmel!

Efter båtturen kom solen fram

På väg hemåt. Stannade med Bobo Explorer för att ta lite kort.

Kea. Dessa fåglar känner den trogna bloggföljaren igen från Franz Josefs glaciär.

Vi alla känner att vi någon gång måste återvända till Milford Sound.

Milford Sound

Idag var det dags för en av resans höjdpunkter, fjorden Milford Sound som ligger svårtillgängligt i Fjordland National Park, ca 12 mil från Te Anau. Fågelvägen ligger den inte så långt från Queenstown, men det är höga berg mellan så att ta sig dit tar sin lilla tid. Många åker ju på en dagsutflykt från Queenstown, men vi valde ju att att köra från Queenstown till Te Anau och bo där för att inte få så himla långt att åka.




Vi hoppade upp vid 8.30 och lämnade hotellet en timme senare. När vi åkte från Te Anau var vädret ok. Det hade blåst järnet på natten och var ganska svalt, men solen tittade fram då och då och det regnade inte. På vägen upp mot Milford Sound blev vädret sämre och sämre. När vi inte var långt därifrån hade det börjat regna ordentligt och molnen var så tunga och mörka att inte trädtopparna syntes. Väl framme bestämde vi oss för att avvakta någon timme för att se om det skulle lätta, men det gjorde det inte så då bokade vi in oss på en två timmars båttur i fjorden. Det fanns 5-6 olika företag som ordnade turer i fjorden till ungefär samma priser, så vi plockade en tur där tiden passade oss och 13.35 tuffade båten ut. Det var en av de mindre båtarna vi åkte med och det var inte så många passagerare på den vilket gjorde att det var lätt att förflytta sig runt på båten, byta plats, gå ut på akterdäck, gå ut i fören osv.


Vi hade ju inte vädergudarna med oss men det var ändå helt enastående. Bergen runt om fjorden är höga och utför dessa kastar sig hundratals större och mindre vattenfall. Det var otroligt vackert. Det var dock så klart tråkigt att man inte kunde se så långt pga regn och dimma, vi såg tex inte topparna på bergen och då var det inte heller så lätt att ta bra kort. Inga bilder kommer heller att visas idag då vi är wifi-lösa på hotellet, bloggar från en restaurang och Malin som brukar fixa med fotona har glömt kameran på hotellrummet:-(. Imorgon får vi försöka lägga upp lite foton, men så länge kommer att par bilder från nätet som visar hur det ser ut i Milford Sounds när solen skiner.



Trots att det blåste och att regnet vräkte ner större delen av tiden var det ändå en trevlig tur. Båtens kapten sade att han tyckte det var tråkigt för vår skull att de regnade men för hans egen del tyckte han att Milford var som bäst när det stormade och regnade.Vi såg också pälssälar vid två tillfällen som låg och vilade sig på klippor. Vi tror att det skall finnas några bilder på dessa att visa imorgon.

Mot slutet av turen lättade det och efteråt gick vi och fikade och när vi kom ut från restaurangen lös solen igen, så vi fick några kort med blå himmel från land. Sedan blev turen tillbaka till Te Anau desto finare när solen sken och bergstopparna syntes. En tysk kille som varit med på samma tur som vi fick lifta ned oss tillbaka till Te Anau.

Nu stänger restaurangen om sex min så vi får avsluta och återkomma imorgon och hoppas på att vi då fått tag i bra uppkoppling.

Idag checkade vi ut från hotellet i den mycket trevliga staden Queenstown. Vi trivdes verkligen under våra två dagar där med fint väder, utsikten och maten. Som tur är kommer vi att komma tillbaka till Queenstown igen om några dagar. För närvarande befinner vi oss i en mindre stad vid namn Te Anau. Vi styrde kosan hit från Queenstown med Bobo Explorer II klockan 10.00 och tog oss de cirka 13 mil söderut vilket också blir så långt söderut som vi kommer att befinna oss under denna resa.

Te Anau är med sina 1800 invånare en av de minsta städerna vi har stannat till i under dessa veckor men man fascineras av att det säljs väldigt mycket mark här där folk bygger stora fina hus. Det finns inte särskilt mycket att göra här under dagarna och de flesta restauranger och även affärer öppnar först klockan 17.00. Den främsta orsaken är förmodligen att de flesta liksom vi åker hit och övernattar innan man beger sig ut på någon av de många båtturerna som går i fjordarna en bit härifrån. Avståndet från Queenstown till Milford Sound som vi ska till imorgon är inte särskilt många mil fågelvägen men då det saknas bilvägar främst på grund av det bergiga området måste man åka söderut vi Te Anau och upp igen till Milford vilket är en sträcka på ungefär 24 mil enkel väg.

Under dagen har vi både vandrat runt och bilat i området, ätit lunch och fikat. Idag har vi också vår tvättdag så det blir inte mycket mer gjort än så. Vi laddar inför imorgon helt enkelt. När vi kom till Te Anau såg vi en hastighetsmätare för bilar på den 50-väg vi gick på och givetvis skulle det tävlas om vem som kom upp i högst hastighet löpandes. Jonte klockades för 24 km/h och Stefan för 28 km/h. Imorgon blir det springskor på och lite uppvärmning innan så siktar vi på att komma över 30 km/h

.

Jonte och Malin har varit duktiga under dagen då de drog på sig löparskorna och sprang 5 km längs med vattnet i svag bris och strålande solsken. Stefan avstod dagens träning då han fortfarande firar de dubbla segrarna från gårdagen. Dagens träningspar klarade helt enkelt inte av doften av framgång från den något dryge Stefan.

Vad har då kvällen att erbjuda? Ja ni. Vad gör man i en stad som är lika stort som ett P-hus i Stockholm? Planen är att JMS ska bege sig ner på byn för att hitta en restaurang som erbjuder mat, öl och wifi så att vi kan publicera detta inlägg. Ni ska veta att vi då och då verkligen har fått kämpa för att hitta bra nät i småstäder som denna. Men vad gör man inte för sina läsare.